1.1. Denna reform har i syfte att göra inlärningen underhållande, öka engagemanget för eleven, ge eleven ansvar för sin egen utbildning samt främja elevens inherenta förmåga, hitta elevens talang och frammana elevens passion samt ge eleverna verktyg och kunskap för att sedan kunna kultivera sig själv utan eventuellt stöd.

1.2. Att lära eleverna att hitta sin egen inspiration för att sedan kultivera den med det stöd som behövs. Målsättnigen är att eleven skall bli självgående och lära sig utveckla sina styrkor samt känna till sinna svagheter.

1.3. Eleven skall försöka själv, först, i den mån det går! Om annat så ger vi det stöd som behövs där och då.

1.4. Om eleverna blir förvirrade, ifrågasättande eller nyfikna så utforska källkritiken tillsammans. Detta främjar förmågan att söka information och att tänka kritiskt.

2.1. Stöd med resurser, planera så att resurserna finns tillgängliga i mån av tid och behov. Med resurser menas; personal, läromedel, verktyg, material och kunskap.

2.2. Individuell uppföljning, skräddarsydd utbildning för varje individ.

2.3. Med hjälp av teknik, information och pedagogik.
(tillsammans med eleverna använder vi oss av datorer, program, internet med dialog och mänsklig kontakt samt närvaro i undervisningen för att uppnå en hög inlärningsförmåga)

3.1. Att använda oss av de senaste rönen och våga utforska nya pedagogiska möjligheter, genom att kombinera olika läror, genom att kollektivt observera, och bygga teorier på de gjorda observationerna, utforska den pedagogik som behövs beroende på ämnena och eleverna samt utröna vilken metod som är lämpligast för varje klass.

3.2. Veckoliga möten bland Lärare och personal (gärna involvera de elever som vill) där vi delar med oss av våra erfarenheter, uppfattningar, förslag och för en dialog för utvecklandet av skolan.

4.1. Eleverna bestämmer helt själva vad de vill lära sig, det finns inget tvång eller nationella prov, bara veckoliga utvärderingar.

4.2. Grundutbud med hemkunskap, idrott, svenska, engelska, matematik, ekonomi och etik - men dessa är fortfarande icke obligatoriska.

4.2.1. Eleven skall ej tvingas till lärande, utan att uppmuntras genom dialog, pedagogiska tekniker samt delaktighet i utformningen av utbildningen. Rationaliseringen är att elevrna lär sig inte när de blir tvingade. Det skapar en obekväm känsla hos eleven och i klassrummet vilket är suboptimalt för lärande. Målet är att lära eleven att hitta information och utveckla sig själv, speciellt sina talanger och passioner.

5.1. Det skall finnas en klass för ”alla”, om det finns en elev som har ett intresse och är nyfiken på att lära sig något som inte finns i klassutbudet; ex. parkour, så skall vi i samarbete med eleven och experter utveckla en läroplan för en ny typ av klass som är i linje med elevens intresse.

5.1.1. Att tillfredsställa alla elevers nyfikenhet och behov av ny pedagogik och klassupplägg kommer vara utmanande. Men det går att notera intresse och tillåta andra elever att ta del av nyskapandet och på så sätt få fler deltagare. En inkubationstid som också gör att eleven har något att se fram emot.

5.2. Vem som helst får medverka på vilken klass de önskar, eleven skriver upp sig i ett veckoschema en vecka innan på vilka klasser man vill gå på, man skapar alltså sitt eget schema, kontinuerligt.

6.1. Tid för repetition görs under lektionstid eller efter lektion på egen hand.

6.2. Det skall finnas välutrustade privata studieutrymmen, där man kan sitta ostört ensam eller i grupp.

6.3. Dessa repetitionsmöjligheter är frivilliga.

7.1. Man får en utvärdering varje vecka, dels för att följa utvecklingen. Samt för att lära eleven att eleven ej har någon press på sig att prestera gentemot andra utan bara sig själv.

7.2. Meningen är bara att observera vad som har lärts, vilka styrkor och intressen eleven har och med det lära sig hur eleven kan vidareutvecklas, det finns alltså inga betyg, bara jämförelser med elevens tidigare kunskap.

7.3. Dessutom ligger fokus på att hjälpa och lära eleven att hitta sina talanger, passioner och inspirationer samt studieteknik som funkar bäst för eleven, detta görs i diskussion med eleven själv så att eleven får vara med och bestämma hur de vill lära sig på sitt egna sätt.

7.4. Utvärderingen är personlig och tas i ett speciellt klassrum där eleverna inte kan se varandras utvärderingar, resultatet hålls hemligt och diskuteras endast med den berörda eleven.

7.5. Istället för betyg får man diplom för uppfylld kunskap och färdighet inom ämnena. Vi tror att det kan ge en störra känsla av stolthet att ha något fysiskt som representerar utvecklingen samt att det kan användas som underlag.

Exempel på frågor:

8.1. - "Hur tänkte du här?".

* En öppen fråga för att lära eleven hur den själv ska välja att svara, det finns utrymme för att lära ut strukturerat, sammanhängande tal

8.2. - "Kan du utveckla vad du menar här och hur du kom fram till det?".

* Utvecklar argumentationsförmåga

8.3 - "Vad tyckte du var konstigt eller oförståeligt och varför?"

* Lär eleven kritiskt tänkande

8.4. - "Det här tyckte jag var fyndigt och bra!".

* Stödja eleven, bygga självförtroende

8.5. - "Det fanns en möjlighet här att göra på 'det här' viset för att uppnå en viss effekt om det var det du var ute efter...?"

- "Eller vad tycker du?".

- ”Vad skulle du ha kunnat förbättra och hur?”.

* Ge eleven ny information att betänka samt diskutera studieteknik och inlärningstrategier.

8.6. Med denna strategi engageras och uppmuntras eleven till lärande på egna villkor.

* Det är, såklart, frivilligt om man vill diskutera sin utvärdering eller inte. Vissa elever lider av prestationsångest och det måste addresseras med andra resurser.

9.1. Lektionsstart.

9.1.1. Alla mobiler lämnas vid katedern i en låda med olika fack, eleverna kommer ha ett armband med en magnetkod på. De låser och öppnar facket med detta magnetband.

9.1.1.2. Väntar man ett viktigt samtal kan man få ett undantag.

9.1.2. Eleverna kommer utrustas med datorer som är filtrerade och konfigurerade endast för sökning av information. Det finns undantag beroende på klass. Ex. musikproduktion eller spelutveckling.

9.1.3. I början av varje lektion så frågar man eleverna vad dem känner till om temat och ämnet innan man börjar föreläsningen. Ex. Temat är England och första ämnet är Historia.

I detta falla så frågar man alla elever om vad de tror sig känna till om någon Engelsk historia eller vilka tankar de har kring det.

Kanske fråga om Engelsk popkultur som de känner till eller har hört talas om, det bidrar till allmänbildning och ger en koppling för nutid till dåtid, så att kunskapen blir sammanhängande och aktuell.

Med detta skapar man engagemang och nyfikenhet samt att eleverna får berätta om upplevelser de haft vilket är en form av ”teambuilding”, de blir tryggare och vågar lita mera på varandra och vågar visa sina sanna jag mera.

9.2. Upprop:

9.2.1. Läraren börjar med att kasta ett fysiskt objekt, helst mjukt, som alla går med på är ok att kasta runt, man frågar och får bifall, I standardfallet används en skumgummiboll med diametern 23cm. Om inte så får man gemensamt komma fram till något. Om det ej finns någon överenskommelse så gäller standardfallet.

9.2.2. Läraren börjar med att säga "Hej, jag heter *****" och kastar sedan bollen till eleven längst fram till vänster på första raden som standard, men det är också valfritt, och lägger till ”Vad heter … DU!” *kast*.

9.2.3. Varpå eleven säger "Hej, jag heter *****" och kastar sedan bollen eller föremålet till nästa person som inte har fått bollen och presenterat sig än och lägger till ”Vad heter … DU! *kast* (man skulle kunna tilläga färgen på tröjan för att göra mottagande elev förberedd på att ta emot - ”Vad heter du i den gröna tröjan längst bak?! *kast*).

9.2.4. Man kastar runt till alla har presenterat sig, samtidigt så bockar läraren av i närvaroprotokollet vilka som är närvarande. OBS! Om alla känner till varandras namn, så får man komma överens innan om vad man ska säga, kanske en låt man gillar eller varför inte ens favorit godis… osv.

9.2.5. Varför gör vi detta? Jo! För att det är ett lättsamt och kravlöst sätt att presentera sig. Det kommer att frammana skratt när någon kanske missar eller fumlar, det släpper på nervositet och spänningar, det skapar trygghet i gruppen om man kan misslyckas utan att det blir några större konsekvenser, ex. någon annan hjälper till och tar upp och ger bollen.

9.2.6. Eleven får även uttala sitt eget namn så att läraren slipper gissa och förödmjuka eleven.

9.2.6.1. Ett extra inslag i denna namnlek skulle kunna vara att fråga betydelsen av elevens namn. Är eleven osäker så kan ni googla och se vad ni får för svar.

9.3. Närvaro (mindfulness):

9.3.1. Efter upprop, är det en stund av närvaro (mindfulness). Där eleverna uppmanas att fokusera på sin andning. Det skärper sinnena och lugnar ner fysiologin och sinnet, en bra utgångspunkt för att ta in ny information.

9.3.1.2 Det kan vara tråkigt och tröttsamt att endast fokusera på andningen varje gång. Då kan läraren ringa en "tibetansk sjungande klocka" med en snärt av en liten trä stav. Läraren uppmanar eleverna att lyssna på ljudet ... ända tills det mynnar ut i tystnaden. Detta har i princip samma effekt som andningsmeditation.

9.3.1.3 Man kan också göra "spänn" och avslappningsövningar, där man går igenom muskel för muskel och uppmanar eleverna till att känna avslappningen efter spänningen.

9.3.3. Man gör detta 3 gånger per lektion. (det tar ca: 1 minut per gång). Behöver inte nödvändigtvis vara en tibetansk klocka, kan vara ett klassiskt konststycke eller popmusik, det viktiga är bara att man riktar fokus och att det gärna ska vara på något lugnt, helst inga svordomar eller för turbulenta influenser.

9.4. Start av lektion, undervisning:

9.4.1. Läraren öppnar lektionen med: "Idag ska vi tala om / göra / träna / utforska / laborera med detta 'tema'" (Ex. England)

9.4.2. Sedan går läraren igenom dagens ämne(n), övergripande om vad de(n) kommer innehålla, skriver notiser om ämne(n) på tavlan. På så sätt får eleverna en generell sammanfattning innan de börjar lära sig detaljerna.

(Detta bidrar till att neuronerna kopplas ihop och bildar lättare ett större och starkare nätverk).

9.4.2.1. 1-3 ämnen per lektionstillfälle är rekommenderat, men kan varieras beroende på lektion, innehåll och omständigheterna.

9.4.3. Aktivt fokus kan ej upprätthållas hela tiden, därför vore det fördelaktigt att göra närvaro övningen mellan varje ämne eller när det känns att det behövs, om möjligt.

10.1. Undervisningen domineras av ett dialogformat med eleverna, ämne för ämne, ställer frågor om eleverna själva inte har några och ger utrymme för eleverna att tänka själva, innan svaret ges.

10.1.1. Mycket tystnad efter frågeställning, nästan tills den grad att det blir lite "pinsamt" eller tills dess att eleverna svarar. Avbryt och fortsätt om det märks att eleverna är obekväma, det viktiga är att det finns utrymme utan stress att tänka och svara, ledorden är lugn och förståelse).

10.1.2. Eleverna uppmuntras då till att tänka själva och ge egna unika svar. Detta uppmuntras alltid med positiva tillrop och bifall även om svaret må vara fel

10.1.3. Exempel:
- "Bra att du vågade tänka själv"
- "Duktigt! Du lyckades närma dig svaret helt själv!"
- ”Wow, vad fantasifullt! Tänk om det var så?!"
- "Vore det inte häftigt om det var fallet?
- "Vad skulle det kunna möjliggöra?”
- ”Kan du komma på något mer?"
- ”Om vi fortsätter på det här sättet, vad händer då tror du?”

10.4. Spinn gärna vidare på deras fantasi, även om de har "fel" och se vart utläggningen slutar. Låt eleven tala helt till punkt.

10.5. När man faktiskt ska förklara och lägga fram den vedertagna konsensusen så kan man exempelvis säga:

- "Ja, det kunde ha varit så om omständigheterna var annorlunda, men … det här är det officiella och nuvarande faktumet"

(Poängtera att kunskap ändras och paradigmer byts ut under tidens gång)

10.6. Här finns utrymme att tala om vetenskapens eller idrottens historia, att den hela tiden ändras och att man behöver nytänkare som ändrar paradigmer, vågar säga emot och tänka annorlunda för att vi människor skall kunna utvecklas.

11.1. ”Galileo var en av de mest kända utanför box-tänkarna i sinom tid. Galileo accepterade inte bara vad han förmodligen hade trott i skolan och höll inte med om status quo, utan ifrågasatte också något som ansågs vara ett faktum” – Han fastställde att jorden är rund och inte platt samt att den är heliocentrisk (snurrar runt solen). Detta gick alltså emot det man trodde på den tiden.


11.2. Upptäckten av radioaktivitet av Marie Curie, som ledde till utvecklingen av kärnenergi och förståelsen av atomens struktur.


11.3. Uppfinningen av den första framgångsrika datorn av Charles Babbage, som lade grunden till den moderna datorrevolutionen.


11.4. Om hur Alan Turing knäckte Enigmakoden och därmed skapade modern datavetenskap samt förkortade WW2 med 2 till 4 år och räddade därmed ca: 14 miljoner liv.


11.5. 1928 upptäckte forskaren Alexander Fleming antibiotika av en slump. Han glömde en skål med bakterier på sitt bord. När han flera veckor senare hittade skålen fanns det mögelsvamp i den. Fleming såg att bakterierna närmast möglet hade dött. Det var så han hittade penicillin, världens första antibiotikum – som bekämpar bacillbaserade sjukdomar (patologi).

12.1.Hur Vivaldi, Haydn, Beethoven, Berlioz, Gluck, Liszt, Wagner, Debussy, Stravinsky, Schoenberg, och Gershwin kunde fånga tidens folksjäl och uttrycka den i musik och på så vis utveckla den klassiska musiken stort samt beröra många människor.


12.2.Man kan gå igenom popmusiker från 90 talet och framåt samt dissekera deras låtar och se vilka ackordföljder och tonföljder som får musiken att låta bra.


12.3.Vill någon prova att producera musik så skall det finnas utrustning och personal för att hjälpa eleven i detta ändamål.


12.4.Man kan gå djupare på deras stilar och historia under ämnena musik, historia eller musikhistoria.

13.1.Olga Korbut

Vid de olympiska spelen i München 1972 fängslade 17-åriga Olga Korbut världen med sin vågade akrobatik och sina råa uppvisningar av känslor.

Hon tog också med sig ett prestationsvärde som var fascinerande både på och utanför apparaten. Hennes backflip och Korbut flip (visa på film, möjligtvis) på balansbalken var vågade på den tiden och är element som fortfarande används inom kvinnlig gymnastik idag.

Utanför evenemangen drog Korbuts tårar av besvikelse efter en trasig rutin för ojämna ribbor henne varje chans till den allomfattande guldmedaljen. Hon studsade tillbaka under apparatfinalen några dagar senare och vann guldmedaljerna i balansbalken och golvträningsfinaler.

13.2. Michael Jordan

Med sin legendariske coach Peter Jackson som även skrivit ”Sacred Hoops” en bok om coachning och idrottshemligheter lyckades med sin nyskapande spelstil som bland annat innehöll ett nytt typ av kastteknik;

”The Fadeaway”, där man hoppar bakåt och lutar sig bakåt för att kunna skjuta över försvararen, en knepig manöver som han hade bemästrat. Med teknik, game-sense och en järnvilja ledde han laget till seger.

Det finns en historia om Michael, om en gång när han blev förgiftad av en pizzabagare i motståndarlagets stad. Pizzabagaren såg sin chans att sänka Chicago Bulls, som Michael Jordans lag då hette. Men Michael trots matförgiftning, feber, svettningar och skakningar, gav aldrig upp och ledde laget till en knapp seger i den matchen. Legendariskt!

14.1. Om en negation måste användas för att avfärda något som en elev har påstått, så försök att göra det genom att vara faktaenlig, uppmuntrande och betryggande.

(Se punkt 10.5.)

14.1.1. Om osäkerhet kring undervisninigen uppstår, googla då tillsammans med klassen och diskutera.

14.2. Exempel:
- ”Jo du förstår, om det vore på det sättet (som eleven påstår), så skulle ”detta kända faktum” ej vara sant och p.g.a. "den här" anledningen, men eftersom det fungerar enligt teorin samt empiriska bevis och att utförandet fungerar så betyder det att det är på ett annat sätt än du tror, jag kan förklara men vill gärna höra allas tankar först, bra att du vågade gissa! Fortsätt med det!”

14.3. OBS: Använd aldrig ordet NEJ! Använd ordet JA! Så ofta du kan, baka in det i allt som går, även om det känns lite onaturligt - det bidrar till en bättre stämning och positivitet och engagemang!

14.4. Prata alltid med eleverna innan ämnesinlärningen börjar, hör efter vad eleverna tycker och tänker och skulle önska ha för ämnesinlärning inom temat. Se om du kan baka in det någonstans, googla, antingen samma eller nästa lektion. (Då känner sig eleverna delaktiga i sin inlärning och lär sig ta ansvar för sin kunskap)

14.5. Man skall självklart ha en dialog med eleverna och känna efter intresse, innan man börjar tala om ämnet, om majoriteten eller en övertygande minoritet ej vill tala om ämnet så går man bara vidare till nästa ämne eller frågar eleverna vilket ämne de vill prata om, försök nå en konsensus möjligtvis med kompromiss.

(Ingen kunskap hörs av döda öron)

14.6. Vill eleven inte svara när eleven blir promptad, så får eleven säga "pass" och då går ordet vidare till någon som vill svara, räcker upp handen, eller så fortsätter läraren om ingen annan vill ta till orda.

14.7. Eleverna får räcka upp handen, när som helst, om de vill tillägga något eller fråga något, läraren får självklart tala till punkt men ska helst adressera eleven med handen uppe så fort som det bara går - att avbryta talet och föra uppmärksamheten till elevens inspiration för att tala och sedan se till att lyssna på eleven, detta är fördelaktigt i de flesta fall.

(Eleven känner sig delaktig, hörd och sedd samt att för elever med kort arbetsminne så kan det vara vitalt att ta frågan direkt, annars kanske tanken går förlorad…)

14.8. En teknik man kan använda sig av är en "ja-stege", som har visat sig vara effektiv inom uppmuntrande av engagemang. Man ställer tre frågor som nästan självklart har "ja" som svar.


14.9.Exempel i detta fall:

- ”Har England ett fotbollslag”?
- ”Har England en kungafamilj?”
- ”Har England varit i krig?”


14.10. För att sedan gå vidare och tala om något som kanske inte är lika gripande för de flesta elever. Det blir lättare för de elever som tycker att det må vara tråkigt att komma ihåg bättre, då de blir upprymda och mer engagerade, mer öppna för lärande av ny information. Exempel: ”Kan ni gissa hur mycket pengar England har och hur de har lyckats samla alla dessa pengar?”

14.11. Om några elever busas, tisslas och tasslas så att andra elever tappar koncentrationen så behöver ni endast gå och ställa er bakom de högljudda eleverna, fortsätt föreläsningen precis som om ingenting har hänt, ni kommer märka att eleven kommer att tystna av din blotta närvaro, det behövs ingen verbal kommunikation.

15.1. Ett annat tema som ex. Idrott ska i princip följa samma struktur med undantaget att eleverna skall utföra fysiska övningar (också frivilligt) av olika slag.

15.2. Diskussion kring lektionsupplägg

15.3. Närvaroövning (mindfulness)

15.4. Stretching av hela kroppen

15.5. Olika typer av fysiska aktiviteter skall utföras under lektionen per standard. (Det skall varieras per lektion)

15.5.1. Ponera att dagens tema är gymnastik, och läraren bestämmer sig för att göra stationer med olika redskap. Låt säga, ribb, romerska ringar, trapets, ribbstol, bock, studsmatta, bänk.

15.5.2. Läraren må skapa olika grupper som utför andra aktiviteter än gymnastik, ex. spökboll, dans, fotboll, bandy eller liknande, diskutera med klassen.

15.6. Avsluta med en 15 minuters andning och stretch session, gärna med lugn musik och/eller aromaterapi också.

15.7. Det skall vara så privat som möjligt i omklädningsrummet. Duschkabiner och omklädningsvråer med draperier.

16.1. Att använda drama och teater för som pedagogiskt verktyg är effektivt i vissa sammanhang. Det är en ambition i den nya reformen att inkludera dramaturgi så mycket som möjligt i undervisningen. Exempelvis kan eleverna få i uppgift att gestalta en historisk person och episoder ur dess liv.

16.1.1. Självklart ska eleverna få vägledning i vilka repliker som bör sägas, vilka historiska tillfällen som bör spelas upp och tips på hur de kan gestalta personen i fråga. Man skriver ett manus tillsammans med eleven.

16.2. När eleverna känner sig mogna kan man skapa en pjäs tillsammans med eleverna, där de får välja tema, roller, repliker, gestaltningar osv. Som sedan kan spelas upp på scen om så önskas.

16.2.1. Teater är väldigt utvecklande, men kan även kännas läskigt och utelämnande, viktigt att man är närvarande som lärare och ser elevens behov och gränser. Ambitionen är att uppmana, uppmuntra men aldrig tvinga.